Avsikten med denna studie var att undersöka vilka spår av teknikundervisning somfanns i grundskolans år ett till tre. Våra upplevelser var att lokala arbetsplaner ochmedvetet arbete inom teknikämnet saknades i år ett till tre, vilket vi ansåg försvåraelevernas chanser att uppnå målen för teknikämnet i slutet av år fem. Trots upplevelsenav att teknikämnet försummas, har vi ändå sett att lärare undervisar i teknik i år ett tilltre, dock omedvetet. Syftet blev därmed att studera teknikämnets förekomst och karaktärmer systematiskt och genom observation och analys kritiskt granska hur teknikämnetkom till uttryck i den vanliga undervisningen. Detta analyserades utifrån en kvalitativmetod med deltagande observationer och berättande observationsanteckningar sominsamlingsdata.

Äganderätten mellan makar har sedan långt tillbaka varit föremål för reformer i lagstiftningen. Orsak till detta har varit att lagstiftaren velat skapa en större ekonomisk rättvisa mellan makar. Dold samäganderätt till fast egendom utgör ett exempel på försök till att utjämna äganderätten mellan makar, och innebär att make som inte är civilrättslig ägare till en fastighet kan bli samägare. Förutsättningen för att dold samäganderätt skall anses föreligga är att makarna haft för avsikt att gemensamt äga egendomen. Finns ingen uttrycklig överenskommelse kan dold samäganderätt ändå anses föreligga, om make som gör anspråk på dold samäganderätt ekonomiskt bidragit till förvärvet samt om fastigheten köpts för gemensamt bruk.

Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns någon ?röd tråd? i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgångspunkt har jag tagit en rapport från Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. Därefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie där jag har intervjuat fyra lärare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och påverkar teknikundervisningen på skolor i närområdet. Studien är stadieövergripande från förskoleklassen och upp till grundskolans år 9.

Dold samäganderätt till fast egendom är en rättsfigur som uppkommit genom praxis. Syftet har varit att skapa ett ekonomiskt skydd till den make som inte varit formell köpare. Den make som inte är civilrättslig ägare till en fastighet ges möjligheten att bli samägare om vissa förutsättningar är uppfyllda. Fastigheten ska vara köpt för gemensamt bruk och den make som hävdar dold samäganderätt ska ha bidragit ekonomiskt till förvärvet. Makarna ska även ha haft avsikten att äga egendomen gemensamt, är avsikten inte uttryckt har det godtagits en så kallad tyst överenskommelse.

Syftet med detta examensarbete är att studera i vilken utsträckning teknikundervisning sker under tidiga år, med särskild betoning på hur den organiseras och lärarens inställning till ämnet. Arbetet vill även belysa hur målen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som användes för att få svar på ovanstående frågor var att intervjua lärare som undervisar på de tidiga åren, samt att jämföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var ämnet teknik dåligt representerat och att lärarens inställning till ämnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna får under de tidiga åren. I diskussionsavsnittet funderar vi på om läraren tillhandahålls de rätta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra ämnet teknik lättare att undervisa i..

Syftet med det här examensarbetet är att få en inblick i hur lärare förhåller sig till de nationella styrdokumenten och hur de resonerar vid planering av teknikundervisningen. Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i hur grundskollärare planerar och hur de tänker delge eleverna teknikämnets syfte och mål. Tre tillvägagångssätt vid planeringsarbetet samt två sätt att presentera undervisningens syfte för eleverna har framkommit. Ett arbetsområde kan inledas med en presentation av syftet, arbetsområdet kan också starta med att väcka intresse för arbetet och sedan presenteras dess syfte..

Under 1980-talet skapades och utvecklades ett rättsinstitut som kom att bära namnet dold samäganderätt till fast egendom för makar och sambor. I ett flertal domar erkände domare att, under förutsättning att vissa premisser var uppfyllda, en make eller sambo kunde ha dold samäganderätt till den av andra parten ägda fasta egendom. Villkoren för dold samäganderätt står inte att finna i någon svensk lag utan villkoren är som oskrivna regel, liknande de som stiftas i de så kallade common-law länderna. I denna uppsats söker författaren finna de tolkningsmetoder och tolkningsargument HD använde sig av för skapa detta rättsinstitut. Uppsatsens tyngdpunkt ligger i analysen av domskälen från fyra rättsfall.

Utomhuspedagogik och teknikämnet har gemensamt att de båda ser ett konstruktivistiskt undervisningssätt som ett medel för att bedriva undervisning samt att praktisk kunskap är av vikt. I utomhusmiljön så tillgodoses främst teknikämnets önskan att praktiskt pröva, undersöka och konstruera samt att försöka se hur tekniken påverkar vår natur och miljö. Med hjälp av detta arbetes motivgrund och exemplifieringar är det meningen att det ska bli lättare att verkligen gå ut och pröva på. Syftet med arbetet har varit att finna en teorianknytning och pedagogisk förankring till att bedriva teknikundervisning utomhus. I en vidareutveckling även att exemplifiera vad man kan göra utomhus inom teknikämnet på och i anslutning till en skolgård.

Examensarbetets syfte är att ta reda på vad som kan fånga och utveckla flickors respektive pojkars intresse för teknik i årskurserna 7 till 9 samt vilka olika intresseområden som tilltalar dem. Jag har även studerat hur dessa intresseområden skiljer sig åt, mellan pojkar och flickor.Det finns även genusövergripande teknikområden som står högt i kurs hos eleverna, dessa är robotar och uppfinningar. Det jag kan utläsa ur min undersökning är att pojkar och flickor har ett intresse för teknik i årskurs sju som successivt avtar hos flickorna men bibehålls eller ökar en del hos pojkarna..

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur växelverkan mellan teknik, människa och natur hanteras i teknikläroböcker.  Totalt har 10 textavsnitt analyserats med en pragmatisk diskursanalytisk metod.  Resultatet som framkom ur de undersökta texterna visar olika diskurser och sätt att se på samspelet mellan teknik-människa-natur.  De normer som styr inkludering och exkludering i texterna uttrycker olika natursyner, tekniksyner, samt olika uppfattningar om människans roll och ansvar.  Analysen visar att de framanalyserade normerna ger problematiska följder i en kontext av utbildning för hållbar utveckling..

Studiens syfte är att med hjälp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förändringar inom teknikämnet i årskurs 1-6 kan öka flickors teknikintresse. Frågeställningen som det sökts svar på i aktuell internationell forskning, är följande:Anser aktuell forskning att skolan bör förändras för att öka teknikintresset hos flickor i årskurs 1-6, och i så fall, varför och på vilket sätt?För att få svar på frågeställningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som är aktuella för ämnet har valts ut för att ge en bred men ändå riktad sökning. Resultatet till studien är baserad på två avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel är en metaanalys och fyra är forskningsstudier.

Arbetet syftar till att beskriva tre tekniklärares teknikundervisning och deras tankar därom. De tre lärarna valdes så att de representerade de lärarkategorier som förde en facklig kamp om att ?ta kontrollen? över det obligatoriska teknik ämne som skulle införas i början på 80-talet. De lärarkategorier som de i undersökningen deltagande lärarna representerar är slöjd/tekniklärare, Tekniklärare och NO/tekniklärare. I resultatet redovisas att lärarna vill att ämnet håller en praktisk profil men att det innehåller en teoridel också.

In this paper, we examine the attitudes of 16- to 19-year olds towards stealth viral marketing in the form of videos posted on websites such as Youtube. Apart from their general attitudes towards the phenomenon, we were also concerned with their views on the ethics involved in this marketing method and how this affects their view on the companies behind the advertising. To accomplish this, we administered a survey to a sample chosen by convenience. Using the Persuasion Knowledge Model and prior research on the subject, we then analyzed the gathered data and reached the conclusion that the respondents in our sample were mainly positive towards stealth viral marketing in this particular form, that they generally did not consider it unethical and that even though most considered the companies to be responsible for such videos, teenagers were not likely to take negative actions against them if they found out that a video that they had seen was in fact a stealth viral video..

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka och analysera elevers beteenden och aktiviteter i klassrummet och på rasten som ett uttryck för hur en genusordning och en ?dold? läroplan och härskarteknikerna såväl befästs och förstärks samt förändras och överskrids. Denna studie bygger på observationer av och intervjuer med tio elever i år tre. Resultatet visar på att det förekommer både aktiviteter och beteenden som är ett uttryck för en genusordning, ?dold? läroplan och härskartekniker både på rasten och i klassrummet.

Europeiska Unionen (EU) arbetar bland annat med att förebygga diskriminering mellan medlemsstaterna. Diskriminering kan förekomma när en person från en medlemsstat väljer att etablera sig i en annan medlemsstat. Diskriminering föreligger när två liknande situationer behandlas olika, vilket även är innebörden av likhetsprincipen som tillämpas när dessa situationer ska fastställas. En särbehandling kan bero på nationalitet eller hemvist. Diskriminering på grund av nationalitet benämns som öppen diskriminering och en särbehandling som grundas på hemvist kallas för dold diskriminering.